- traditionell eller exotisk?

Fruktsallad

FRÄSCHT OCH GOTT
Så här i januari efter all julmat brukar det smaka bra med en frisk och saftig fruktsallad. Den brukar vara allas favorit - ung som gammal. Vid julgransplundringar förr var fruktsallad ett måste.
Man kan göra fruktsallad på otaligt många sätt. Man tar helt enkelt det man har hemma. Men man kan ändå urskilja två varianter - den gamla traditionella och den på senare tid allt mer vanliga exotiska fruktsalladen.

TRADITIONELL FRUKTSALLAD

Den traditionella fruktsalladen består av äpple, apelsin och banan. Ibland också vindruvor eller russin. Den är enkel att göra och ofta har man alla indegredienser redan hemma.
Skala och skär frukten i små tärningar. Koka en lag av 1 dl vatten och ½ dl socker. Tillsätt 2 matskedar citronsaft när lagen svalnat. (Eventuellt kan man också tillsätta 1 matsked sherry eller portvin.) Lägg ned frukten och låt stå kallt en halvtimme innan den serveras.

EXOTISK/TROPISK FRUKTSALLAD

I en tropisk fruktsallad bör åtminstone fem av frukterna här nedan ingå. Skala och skär fruktköttet i skivor eller klyftor. Blanda med kall citruslag, som du gör så här:
Koka upp 1 dl vatten, 1 dl strösocker, saften av 1 lime.
Låt sjuda 2-3 minuter. Låt lagen svalna.
(Blanda sedan eventuellt i 1 dl citron- eller apelsinlikör).

Här är några exempel på frukter som kan ingå i en exotisk/tropisk fruktsallad:

LITCHI:
Litchifrukterna är knottriga i skalet. Man skalar litchin enklast genom att försiktigt trycka på skalet så att det spricker. Sedan är det bara att skala precis som ett ägg.
Litchin innehåller en del C-vitamin liksom kalium och fosfor.

MANGO:
Mangon brukar kallas Kungen bland tropiska frukter. Frukten kan vara grön, gul eller röd - eller skifta i alla tre färgerna. Den väger vanligtvis mallan 3 hekto och 2,5 kilo.
Mangofrukten innehåller karoten och A-vitamin liksom C- och E-vitamin. Kan användas både till dessert och till gris- och kyckling-kött.

HONUNGSMELON:
Melonerna är släkt med gurkan. Honungsmelonen räknas till gruppen sockermelon. (Den andra gruppen meloner är vattenmelonerna).
Meloner innehåller bl a A- och C-vitamin.

PAPAYA:
Frukterna kan vara gröna, gröngula eller orange. De väger mellan 3 hekto och 10 kilo. Frukten innehåller många små svarta kärnor, som man inte äter.
Papayan innehåller vitaminerna A och C samt karoten och kalium.

SHARON:
Sharonfrukten brukar även kallas kaki. Sharon är namnet när den odlats i Israel. Den är då också betydligt sötare än kakin. Smaken påminner faktiskt om marsipan!
Sharon är mycket rik på A-vitamin.

CARAMBOL(A):
Carambolafrukten är lätt att känna igen med sin annorlunda femflikiga form. När man skivar den blir skivorna stjärnformade och frukten kallas också ibland för just stjärnfrukt.
Carambola innehåller bl a C-vitamin.

PHYSALIS:
Physalis smakar lite som krusbär och ibland omnämns frukten också som kapkrusbär. Physalis tillhör potatis-växterna. Frukterna är orangefärgade och är omgivna av pappersliknande hölje.
Physalis är rik på C-vitamin liksom vitamin B12.

KIWI:
Kiwin kommer ursprungligen från Kina. Innan frukten är mogen är smaken rätt syrlig, men blir sedan allt sötare.
Kiwin är mycket C-vitaminrik

PASSIONSFRUKT:
Frukten är egentligen ett bär med ett skal som blir allt skrynkligare allt eftersom den mognar. Man äter inne-hållet genom att gröpa ur frukten - eller bäret! - med sked.Passionsfrukten innehåller kalium och fosfor, men är tämligen fattig på vitaminer.

Källor: Bonniers kokbok Albert Bonniers förlag 2002, Frukt & bär - naturligt läkande A. Lindvall & P, Lindvall, Bra Böcker 1996, Fogtdals matlexikon Fogtdals Förlag, Malmö 1985.