Sallat
- frisée-, huvud- & isbergssallat   
ÖrtBiten   Nr 7 - 2002
Olika sallatssorter
odlades av greker och romare för mer än 2000 år sedan. De använde bl a mjölksaften i sallatsbladen som läkemedel. Mjölksaft (Lactuca) är också sallatens latinska artnamn.
Sallat innehåller många näringsämnen (bl a B-vitaminet Folacin och Karoten, som ombildas
 
till vitamin A i kroppen) och anses därmed förebygga bl a hjärt- och kärlsjukdomar.
 
 Innehåll av näringsämnen HUVUD
SALLAT
FRISÉE
SALLAT
ISBERGS
SALLAT
     Vitamin A       mikrogram = 
     Karoten          
mikrogram =
     Folacin            
mikrogram =
     Kalium            milligram =
   265   
   1600     
    73   
360
     205   
  1230   
     142     
315
 33 
 198   
    56    
215  

Huvudsallad och isbergssallad hör till de ursprungliga sallatssorterna och är fortfarande
också de vanligaste. Men allt oftare finns nu också friséesallat, ruccolasallat och rossisallat
i grönsaksdiskarna.
HUVUDSALLAT
(Lactuca sativa var. capitata)
är enligt gamla huskurer bra för fertiliteten. Främst beror det på att huvudsallat innehåller vitamin A, som är bra för fortplantningen.
Huvudsallat kan skydda mot hjärt- och kärlsjuk-
 
domar genom sitt höga karotenvärde. Ett extra tillskott av karoten tycks i stort sett halvera risken för hjärtinfarkt.
  
Huvudsallat (2 veckor gammal)


Friséesallat

FRISÉESALLAT 
(Cichorium endivia var. crispum)
är den sallatssort som har det högsta folacin-
värdet (B-vitamin). Folacin behövs i kroppen för att nybildningen av röda och vita blodkroppar
ska fungera.
Friséesallat innehåller också relativt mycket
Karoten, Vitamin A och Kalium.

ISBERGSSALLAT
(Lactuca sativa var. capitata)
kom till Sverige på 1960-talet och blev snabbt vår
mest köpta sallat. Den innehåller relativt sett mind-
re mängd näringsämnen än övriga sallatssorter.
Men liksom huvud- och friséesallat innehåller den

rätt mycket kalium, som är nödvändigt för att vattenbalansen och muskler och njurar ska fungera normalt.

Isbergssallat

  En god sallad... 
kräver nästan alltid någon sallatssort som bas.
I övrigt kan man blanda ner vad man har: to-
mater, paprika, gurka, lök.
Som en extra krydda och för ögats skull kan
man gärna garnera med färska örter eller nyplockade blommor: gräslöksblom, ringblom-
mor, rosor m fl (se
ÖrtBiten nr 7 - 2001)
  Källor: GRÖNSAKER - Naturligt läkande (se Boktips) 
ÖrtBlomman  
STARTSIDA  >>>  www.ortblomman.com