MASKROSEN  - illa omtyckt men användbar      ÖrtBiten   Nr 5 - 2005

Kan användas till mycket... Av maskros kan man göra vin, laga en god sallad eller brygga en kopp te. Roten rostades och användes under krigsåren på 1940-talet i stället för kaffe. Man kan ävan göra sirap av maskrosor (se nedan). Det är inte så vanligt att man växtfärgar med maskros, men det går. Garnet får en mattgul färg. Ännu mindre vanligt nuförtiden är kanske att binda kransar av maskrosor eller att göra långa kedjor av stjälkarna. Det sysselsatte barnen sig med, men det var förstås mycket länge sedan. Maskrosor innehåller många nyttigheter, bl a vitaminer och bitterämnen med god medicinsk effekt vad gäller matsmältning, gall- och leverbesvär. Maskrosor - ogräs eller prydnadsväxt? När man ser en äng med maskrosor om våren måste man konstatera att det är ganska så vackert. Och jämför man med en kal, slät, välskött gräsmatta, så vinner nog maskrosängen. Carl-Anton skrev så här (år 1964) i sin sommarvisa: "Jag lät alla mina maskrosor finnas fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut Men det är så skönt att sitta och minnas små solar i gräset när sommarn är slut" Maskrosor växer på de flesta ställen: åkerrenar, ängar, gräsmattor - ja, t o m i asfalt. Mycket våta platser undviker de dock. Maskrosen blommar hela sommaren men särskilt rikligt på våren. De gula blommorna övergår så småningom i frukter med hårpensel (vita bollar) som lätt sprids med vinden. Maskrosens namn på latin är Taraxacum officinale. Runt om i Sverige har växten många olika namn: Gulgubbe (Värmland), Gubbaros (Hälsingland), Gullborste (Västergötland) och Mjölktistel (Uppland). Mycket nyttigheter...  Maskrosens mjölksaft innehåller många bitter- ämnen. Bitterämnena stimulerar aptiten och ökar utsöndringen av saliv och körtelutsöndringen i mag-tarmkanalen och levern. Halten av bitterämnen är störst i roten under sen-sommaren. I bladen är halten av bitterämnen högst på våren. Förutom bitterämnen innehåller bladen också B- och C-vitamin samt kalium. Maskrosen har en starkt urindrivande effekt. (Maskrosen heter på franska Pissenlit vilket "betyder kiss i sängen"!) Maskrosor ordineras i Tyskland och Österrike mot gallbesvär och leversjukdomar samt vid gikt och reumatism. Maskrosor sägs också vara blodrenande och stärkande. En 14-dagars-kur med maskrosstjälkar som ätes färska, sägs bota trötthet och svaghet.    Mat och dryck med maskrosor...    MASKROSVIN:  Mur man bereder maskrosvin finns beskrivet i ÖrtBlommans Julkalender år 2001 lucka 12. Ingrediensrena är: 2 ½ liter maskrosblommor 2 ½ liter vatten 700 gram socker 1 tesked vinjäst 5 dl russin SALLAD MED MASKROSBLAD:  Plocka unga blad av maskrosor. Lägg dem i vatten 2 timmar så den beska smaken dämpas. Strimla 2-3 baconskivor och stek dem. Låt kallna. Blanda maskrosblad, bacon, 1 grovhackad rödlök och häll över en marinad av 6 matskedar olivolja och 1½ matsked vinäger. Salta och peppra. MASKROS-SIRAP: Man tar två rågade händer med maskrosblommor och lägger i 1 liter kallt vatten. Detta värms upp och precis vid kokpunkten drar man bort kärlet och låter det hela stå över natten. Dagen efter häller man innehållet i en silduk och pressar ur blommorna väl. Saften som bil- dats blandas med 1 kg råsocker och en halv citron i skivor. Detta värms på svag värme utan lock. När massan fått sirapskonsistens hälls den på burkar. Källor: FYTOMEDICIN, HÄLSOFLORA, VÅRA MEDICINALVÄXTER, FOGTDALS MATLEXIKON, HÄLSA UR GUDS GRÖNA APOTEK (se också Boktips)

ÖrtBlomman   STARTSIDA  >>>  www.ortblomman.com