Hildegard von Bingen föddes i Tyskland år 1098. Det var i en tid då korsfarare förde med sig nya växter och seder utifrån. Hildegard kombinerade detta nya med sunt förnuft och kunskap om de inhemska ör- ter som odlades i det benediktinkloster, där hon var abbedissa. Hennes örtmedicinska råd finns sammanfattade i två verk: Causae et Curae och Physica. I dessa verk, som handlar om hälsa och natur, uppehåller hon sig vid "varma och kalla örter" som botar "kalla och var- ma sjukdomar". Man brukar dela in Hildegard von Bingens verksamhets- områden i fyra undergrupper: 1. Hälsa/friskvård 2. Näringslära 3. Skönhet 4. Ädelstenar Vi ska här ge några exempel på Hildegards tankar om HÄLSA, NÄRINGSLÄRA och SKÖNHET.

---

HÄLSA/FRISKVÅRD För Hildegard von Bingen var det absolut självklart att kropp och själ hörde nära ihop. Hon menade att många sjukdomar har själsliga orsaker och att behandling av sjukdomar inte bara skulle gälla kroppen utan hela människan - i alla fall om man vill ha en bestående effekt av behandlingen. Här är några örtblandningar, som Hildegard rekommenderade för olika åkommor:
ÅLDERS- KRÄMPOR	Med åldern försvagas kroppen och bl a också minnet. Hildegards botemedel är Brännässle-olja: 2 nävar brännässlor får dra i 50 gram oliv-olja i en vecka. Silas därefter och gnids om kvällen in på bröstet och vid tinningarna. Upprepas flera månader.
APTIT- LÖSHET	När man känner motvilja mot att äta gör man en Aptit-retar-dressing: Ta salvia, körvel och litet vitlök - smula sönder och lägg i ättika. "Krydda" sallader och mat med denna blandning så återvänder aptiten.
GIKT	Mot gikt anbefaller Hildegard Giktpulver: Stöt i en mortel 60 gram sellerifrön, 20 gram vinruta, 15 gram muskotnöt 10 gram kryddnejlikor och 5 gram stenbräcka. Blanda väl och strö på en bit bröd efter varje måltid.
MIGRÄN	Massera in denna Äppelknopps-olja vid tinningarna: 20 gram Äppelblomsknoppar läggs i en glasburk med 100 gram oliv-olja. Locket skruvas ordentligt på och burken får stå på en varm plats i 1 vecka.

---

NÄRINGSLÄRA Hildegard har inte behandlat näringslära på ett sammanhållet sätt, ex i en enda bok. Däremot finns i hennes olika arbeten många tankar om god och riktig mat. Här några exempel på vegetabilier som Hildegard rekommenderade:
SÄDESSLAG	Spannmål är det som Hildegard sätter främst och bland sädesslagen är dinkel det viktigaste. Det innehåller äggvita, kalium, fosfor och järn. Hildegard rekommenderar också korn, havre, råg och vete - förutsatt att det är grovmalet och inte befriat från ex kli.
GRÖNSAKER	Bönor är bra för båda friska och sjuka, medan ärtor bör undvikas av sjuka. Fänkål är Hildegards favoritgrönsak. Den är bra för både friska och sjuka liksom morot, rödbeta, selleri. Kål, gurka, sallat och lök ska man däremot, enligt Hildegard vara försiktig med.
FRUKT & BÄR	På 1100-talet fanns frukt och bär endast under en begränsad tid av året. Det är kanske därför Hildegard inte uppehåller sig så mycket vid dem. Frukter och bär som Hildegard rekommenderar är äpple, nypon och hallon.
KRYDDÖRTER	Kryddor som Hildegard särskilt anbefaller är basilika, fänkål, kryddnejlika, ingefära, körvel, muskot, persilja, salvia, isop och allra mest vitlök.

---

SKÖNHET För Hildegard von Bingen var det självklart att ha en ren själ i en ren kropp. Hon hade många tankar om hur man vårdar sin kropp och framförallt om huden.

Hildegard lämnar flera recept på utvärtes behandlingar av hudproblem. Hon rekommenderar lilja (iris), malva, ringblomma och framförallt rosenblad. Just rosor ingår i många recept, bl a som ögonkompress eller i ansiktsvatten. Förutom recept med odlade blommor (som ovan) nämner Hildegard björkblad mot olika hudproblem. Timjan anser Hildegard också vara bra liksom pepparrot mot "åldersfläckar" och fräknar.

Källor: Das grosse Hildegard von Bingen Buch (se Boktips)