Dialektala Örtnamn     - på några svenska växter           Ört Biten      Nr 5 - 2001

Kärt barn har många namn. Det gäller också i växtriket. Oftast är namnen målande beskrivningar av växtens egenskaper - men ibland får man en känsla av att namnen mest är på skämt. Här är några exempel på några dialektala örtnamn:          MASKROS Gubbaros (Hälsingland) Gulgubbe (Värmland) Gullborste (Västergötland) Svinört (Skåne) Mjölktistel (Halland, Uppland)                             RÖLLEKA Backhumle (Hälsingland) Farfars tobak (Västerbotten) Karibacka (Västmanland) Per i backe (Ångermanland) STYVMORSVIOL Blålock (Bohuslän) Käringtand (Dalsland) Natt och dag (Uppland och Ångermanland) Sanct Ola tuppar (Härjedalen) Skatblomma (Småland) Vildpensé (Västerbotten)                         KAMOMILL Sötblomster (Småland) Sötkulla (Uppland) Sötros (Hälsingland) Sötört (Skåne, Blekinge) Surkulla (Närke) Tyskentopp (Västmanland) MATTLUMMER Fjuttgräs (Hälsingland) Flusstrött (Dalarna) Kråkfötter (Härjedalen) Kråkstege (Jämtland) Käringkrut (Västerbotten) Mattris (Värmland) Puff (Småland) Rävsvans (Dalsland) Rumpa (Skåne) De här namnen fanns i olika landsändar i början på 1900-talet. Kanske har en del försvunnit och andra kommit till. Skriv gärna till oss och berätta! Källor: VÅRA MEDICINALVÄXTER, G. Lind & N. de Verdier (1917) (se vidare Boktips)

ÖrtBlomman    STARTSIDA  >>>  www.ortblomman.com