BJÖRK (Betula spp.)
är ett synnerligen användbart träd - året runt: Till Påsk sätter vi fjädrar i björkriset. Och när björken har musöron ska rosorna beskäras. Till Midsommar kläs stången med girlanger av björk.
De gula björklöven om höstarna lyser som en extra höstsol, men döljer tyvärr också kantarellerna i backen. Och om vintern - ja, då eldar vi med björkved. |
 |
I Sverige finns tre slags björkar: vårt- eller masurbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. De två första kan bli 20-30 meter höga, medan dvärgbjörken snarast är en låg buske. Ornesbjörk och masurbjörk är varianter men inga egna arter.
Alla delar av björken kan komma till användning - roten, stammen, barken (näver), riset och löven. På våren när saven stiger i björkstammen kan man tappa några liter härlig, söt och stärkande björksav (Läs mer HÄR). |
BJÖRKSLÖJD
Björkslöjd var förr ett uppskattat hantverk. Både praktiska hushållsgeråd och prydnadsföremål kunde tillverkas av björkens olika delar:
Riset till kvastar, vispar och mattor. Och förstås till Påsk-ris.
Näver (björkens bark) till flätning av korgar, dosor, lurar mm
Stammen till björkvirke att göra möbler av eller kåsor gjorda av utväxter på stammen
Rötterna till smycken eller små skålar
|
|
KÅSOR |
NÄVERKORG |
BJÖRKKVAST |
NÄVERLUR & DOSA
 |
| |
|
|
BJÖRKLÖVEN
förknippar många kanske med ishockeylaget från Umeå - björkarnas stad. Andra förknippar björklöv med växtfärgning - löven ger en vacker gul färg.
Om man plockar de späda björklöven om våren får man ett utmärkt ört-te. Och förr lindade man färska björklöv runt värkande leder för att få lindring. |
 |
| Björken är även i andra avseenden ett läke-träd: Björkbarken innehåller betulin (kallas även björk-kamfer) som hämmar virus, bl a det virus som förorsakar vårtor. |
|
| Källor: VILDA VÄXTER, FYTOMEDICIN, ÖRTMEDICIN och VÄXTMAGI (se också Boktips) |
|
