 |
 Nyttiga Fettsyror i Växter |
| Vegetabilisk olja, dvs olja från växter, innehåller fettämnen, som främst består av Glycerin och Fettsyror. Brist på dessa fettsyror gör att huden kan tappa sin spänst, bli rynkig eller på annat sätt uppvisa problem. Genom att tillföra huden vegetabiliska oljor kan man förebygga hudproblem eller reparera skador på huden. Olika vegetabiliska oljor består av olika fettsyror (det finns ett 50-tal olika) eller kombinationer av dem. Det finns tre slags fettsyror, beroende på hur kol-, väte- och syre-atomerna binds till varandra. Det är utifrån dessa bindningar fettsyrorna fått följande beteckningar: |
| Mättade fettsyror Enkelomättade fettsyror Fleromättade fettsyror |
| I hudvård kan vegetabiliska oljor med alla tre slagen av fettsyror användas, men framförallt är det de omättade fettsyrorna som kommer till användning. Oljorna har olika egenskaper på huden och också olika egenskaper i fråga om hållbarhet mm. |
| Mättade fettsyror är "stängda"
eller mättade på syre. Det innebär att de "inte"
kan knyta mer syre till sig. Det innebär i sin tur att de
inte så lätt påverkas av luften/syret i närheten
av dem, alltså att de inte härsknar (oxiderar). Oljor,
eller snarare fetter, som innehåller stor mängd mättade
fettsyror är med andra ord mycket hållbara. De är
dock inte så användbara vid hudvård, eftersom
de har fast form i rumstemperatur. Därigenom får de
svårt att tränga in i och absorberas av huden. Deras
nytta är främst som "skyddande hinna". Exempel på oljor/fetter med stor andel mättade fettsyror är: |
||
| Kokosfett Sheasmör |
% mättade fettsyror ca 80% 50% |
|
| Dessa fetter är mycket feta och används bara i små mängder i cremer och salvor. Där de kan användas ger de emellertid en bättre konsistens till cremen eller en skönare och mjukare känsla på läpparna om de ingår i cerat. | ||
| Enkelomättade fettsyror är
"inte helt stängda" utan något omättade.
De kan alltså knyta lite mer syre till sig, men påverkas
också lättare av syret i luften. De blir därmed
inte lika hållbara som de mättade fettsyrorna. De
flyter i rumstemperatur och stelnar först vid minusgrader.
De omättade fettsyrorna är mycket användbara vid
hudvård. De tränger lätt in i huden och gör
den mjuk och smidig och de kladdar inte. Exempel på oljor med stor andel enkelomättade fettsyror är: |
||
Jojoba-olja Olivolja Avocado-olja Aprikoskärnolja Mandelolja Rapsolja Sesamolja |
% enkelomättade fettsyror (ca) 90% 75% 70% 65% 65% 60% 50% |
|
| Aprikoskärn-,
Avocado-, Mandel- och Sesamoljorna räknas till de mellanfeta
oljorna, som inte tränger ned i huden så snabbt.
De kan kombineras med en fetare eller torrare olja vid hudvård/massage. Oliv- och Rapsoljan räknas till de feta oljorna, som det tar längre tid för huden att ta till sig. De är utmärkta cremer och salvor för torr och narig hud eller vid hudsprickor på händer och fötter. |
||
| Fleromättade fettsyror är
"mer öppna" än de enkelomättade. De
knyter ännu lättare syre till sig, vilket gör
att de ganska lätt oxiderar/härsknar om de inte förvaras
svalt, mörkt och syrefritt. Genom att tillsätta E-vitamin
förlängs dock hållbarheten avsevärt. De
är mycket användbara vid hudvård. De tränger
verkligen lätt in i huden. Vår egen hud (hudcellerna)
består till stor del av fleromättade fettsyror. Linolsyra och linolensyra (gammalinolensyra, GLA) är två fleromättade fettsyror som brukar kallas essentiella fettsyror, eftersom de behövs för olika livsnödvändiga processer i kroppen. Dessa fettsyrorna spelar en vital roll för hudens elasticitet och förmåga att binda fukt. Dessutom bidrar de till bildandet av prostaglandiner, anti-inflammatoriska komponenter som aktivt hjälper till att läka huden inifrån. Hudproblem kan lätt uppstå om kroppen/huden lider brist på dessa fettsyror. I läroboken "Fytoterapi" skriver professor F. Sandberg under avsnittet "Fleromättade fettsyror" bl a "GLA är en s.k. essentiell fettsyra, dvs kroppen kan ej själv producera den utan den måste tillföras...". Sandberg skriver vidare att GLA är "av stor betydelse för cellmembranernas uppbyggnad". Så här skiver Fanny Sjöstrand (HÄLSOAKTUELLT, Villa Aktuellt nr 50/97) om GLA, cortisonpreparat och eksem: "Redan under 1920-talet visste man att vissa fettsyror kunde vara av stor betydelse för hur huden mådde. (...)Men när cortisonpreparaten kom under 50-talet föll denna kunskap delvis i glömska...". "Fettsyrorna spelar en vital roll för hudens elasticitet och förmåga att binda fukt. Dessutom bidrar de till bildandet av prostaglandiner, anti-inflammatoriska komponenter som aktivt hjälper till att läka huden inifrån." (...)"Och GLA har, till skillnad från cortison, inga biverkningar. Tvärtom, GLA tycks i stället hjälpa även den friska hudens allmäntillstånd och även de som enbart lider av torr hud upplever stora förbättringar" I "Apoteket nr 5 år 2001" citeras Philip Hensch, en av dem som upptäckte cortison och fick Nobelpriset 1950, när det gäller cortisonets biverkningar: "Patienterna gick upp i vikt, ansiktet blev runt och uppsvällt, blodtrycket steg och sjönk om vartannat...". Hench manade till försiktighet och gjorde denna liknelse: "Kortisonet arbetar som brand-mannen som släcker elden, inte som snickaren som bygger upp huset". Och när det gäller huden så är det verkligen viktigt att man bygger upp och inte bara lindrar för stunden. Exempel på oljor med stor andel fleromättade fettsyror är: |
||
Tistelolja Solrosolja Gurkörtsolja Vetegroddsolja |
% fleromättade fettsyror 80% 65% 65% 63% |
|
| Dessa oljor kallas också torra
oljor, eftersom de snabbt absorberas av huden och inte kladdar.
De innehåller många nyttiga ämnen, som huden
kanske annars skulle sakna, och bidrar därmed till en friskare
och mer problemfri hy. Gurkörtoljan pressas ur gurkörtens frön och har en speciell doft och färg. Den innehåller olika fettsyror däribland gammalinolensyra (GLA) som är en mycket ovanlig fettsyra. Förutom i gurkörtolja - där den finns i mängder av 18-25% - hittar man denna fettsyra i jättenattljusolja med ca 10% och svart-vinbärsfröolja med ca 6%" |
||
| Källor: Guldet från växterna, Skapa din egen naturkosmetika, Handgjord naturkosmetika (se även Boktips) | ||
| ÖrtBlomman
STARTSIDA >>> www.ortblomman.com |
||